Jag vaknade kl 7 imorse av att ögonen rann. Jag grät i sömnen, och värre blev det när jag insåg vad jag hade drömt. Det var den värsta drömmen jag någonsin haft och jag grät i Oscars famn tills jag kunde somna om. Nu kan jag inte sluta tänka på vad jag har drömt och hela dagen är förstörd. Tur att jag inte har några planer mer än promenad med Maria idag. När jag kommer hem från den ska jag sitta invirad i mitt täcke i soffan hela dagen och titta på film. En ensamdag är vad jag behöver. Ett varmt bubbelbad när jag kommer från promenaden kanske. Eller bara chickflickmaraton i soffan. Jag orkar inget mer. Ögonen värker efter en jobbig morgon. Jag tänker inte berätta vad drömmen handlar om, tänk om orden gör den verklighet?

På en blogg som jag läser så skriver personen idag: Det är så spännande med framtidsplaner, att välja vad man ska plugga och jobba med. Lilla vän, tänker jag. Du är verkligen liten och naiv. Det är inget kul med framtiden. 

Nu ska jag ut och promenera med Maria och rensa tankarna.

Don't ask