Många som känner mig vet att jag har en liten nätt fobi för fåglar. Urk. De är oberäkneliga och kan attackera eller bajsa på en när man minst anar det. Samtidigt är det figurer av frihet, och trots min höjdrädsla så hade det varit fantastiskt att få flyga över ängarna. Men fåglar, usch. Värst är att gå över ett torg med massa duvor som purrar och pickar överallt. Massor med duvor som börjar flaxa runt en så fort man rör sig. Obehagligt haha ;P Ja, jag är rädd för mycket. haha. Onödiga rädslor, men rädslor som gör mig mig :) Tänk vad man lär sig.

Denna bilden tog jag förra hösten när Oscar och jag körde från honom på väg hem till Norrköping. Himmeln hade en underlig färg av solnedgång och mörka åskmoln med svarta fåglar som kretsade oroligt ovanför.