Det här med språk...

Jag har funderat ett tag på det här med språk och dialekter. Jag är ju en kamiljont (och med tanke på att detta är ett inlägg om språk så tycker jag det är ganska roligt att jag inte vet om jag stavade rätt till det eller inte :P) med tanke på att jag är född i göteborg, har min göteborgska i bagaget som jag gärna ändrar till när jag är där eller pratar med släkt och vänner därifrån. Min skånska har väl aldrig egentligen brutit igenom så mycket som för mina systrar men jag har ändå en del skånska uttryck. Det är iaf vad jag får höra av klasskamraterna i skolan när jag pratat lite för mycket med Nicole, Oscar eller Filippa ;P Jag reagerar väldigt sällan på skånska, eftersom jag är uppvuxen här. Dock om jag hör det på tv eller i östergötland så hajjar jag till för då hör jag det inte i mitt rätta element liksom.

Anledningen till att jag började tänka på detta idag är att den kvinnan jag jobbar med är en typisk skåning. det är inte så att hon har en grov skånska som är svår att förstå men hon använder sig av gammelskånska ord och uttryck som tex päror (potatis). Det som dock gjort mig fundersam är hennes användning av ordet kär. Hon använder det inte som vi "normala" (det kändes dumt att säga men ni förstår vad jag menar = rikssvenska) gör utan använder det när hon pratar om småbarn eller djur. "Åh den lilla pågen är kär" = å den lilla pojken är söt/underbar/gosig och alla andra spna synonymer man kan komma på.

Jag tillhör den skaran människor som ääälskar språk och dialekter. Just dialekterna gör vårt land unikt och även varje stad, landskap och människa. Trots att en skåning pratar skånska så är ändå han unik med sin användning och uttal. Jag blir irriterad på de personer som säger att skånskan är ful och svår att förstå. Ni bara lyssnar inte ordentligt. Ni har en förutfattad mening om att det ska låta grötigt och likt danskan, men det stämmer inte. Är det någon dialekt i Sverige som är svår att förstå så är det gutemål. Men det är ju ett språk i sig med ord som inte alls liknar svenskan, men den är ändå helt fantastisk! Dialekter är spännande och intressant, det är inte fult - det är lockande. Jag älskar iaf dialekterna och tycker att det är det bästa med Sverige :)

Kommentarer

Lämna din tanke här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0