...med att blogga. Tänkte att det skulle bli så himla kul att blogga när man hade hus och nytt jobb att skriva om. Men det verkar inte som att jag har hittat energin och gnistan för att skriva ändå. Men det har hänt rätt mycket sen sist iaf. Ändå hittar jag inget att skriva om haha.

Vi trivs fantastiskt bra i vårt fina lilla hus. Det är alldeles lagom stort för mig och Oscar och alla våra prylar. Vi sa t.om igår när vi städade att det nästan var roligt att städa :P Tänk va konstigt ändå, att man kan tycka det. Det går även mycket snabbare att städa ett tvåplans hus på 120 kvm än en liten 2a på 66kvm... :P

Sen vr det ju det här med jobbet då... Sist jag skrev så tror jag det handlade om det faktum att jag fått ett fast jobb. Ja, där är jag ju inte kvar :P Haha. Jag är faktiskt tillbaka på mitt gamla jobb och det är helt underbart. Men vad sägs om att börja från början med den historien? Såhär va det:
Jag började på det nya jobbet i mitten av augusti, hade tårögt lämnat mitt gamla samma dag som jag började. Redan från början kände jag att jag inte hade magkänslan med mig, att den känslan jag fått vid första besöket inte längre stämde. Inget fel på stället eller mina kollegor, men jag trivdes inte. Arbetstiderna var inte kul (12-17 varje dag i stort sett), vilket gjorde att jag inte fick in några riktiga dagsrutiner. Känslan av att åka till ett jobb där man inte riktigt trivdes var inte heller kul.Det ska vara roligt att åka till jobbet och jag kände aldrig den glädjen, även fast jag hade några fina kollegor och många söta barn så vägde det ändå inte upp.

Efter två veckor fick jag ett samtal från min gamla arbetsplats och de erbjöd mig en tjänst som jag tidigare hade tackat nej till, just för att det bara var ett vikariat. Men denna gången tackade jag ja, efter mycket tårar och förvirring och dåligt samvete så hade jag bestämt mig för att gå tillbaka. Jag jobbade sammanlagt 1,5 månad innan jag bytte tillbaka. Den fantastiska känslan som jag hade i måndags när jag kom tillbaka till mitt gamla jobb går bara att beskriva med ett ord: glädje! Jag blev nertacklad i korridoren av min gamla klass, sönderkramad av mina kollegor och välkomnad av föräldrarna. Idag är det söndag och jag ligger bara och väntar på att det ska bli måndag så jag får åka tillbaka till jobbet! Det är ett rätt bra betyg och en vetskap att jag faktiskt gjorde rätt val. det var många som ifrågasatte mitt beslut eftersom jag gick från ett fast jobb till ett vik, men nu känner jag att det var så himla rätt! jag vill tycka det är kul att gå till jobbet :) och nu får jag jobba heltid, vilket jag inte fick innan :)

Jag är glad! :) och jag är kär i min fantastiska man! och jag har ett superfint hus! Just nu är jag väldigt lycklig!!