Igår morse när jag inte hade någonting att göra så bestämde jag mig för att ta täcket och kudden och parkera rumpan i soffan och titta på den nyinförskaffade filmen Finding Neverland. Jag fastnade för detta omslaget redan när den kom ut men har inte fått chansen att se den fören nu. Jag är en beundrare av kostymfilmer, filmer som skildrar historien - gärna senst 1800tal eller tidigt 1900tal med alla de vackra klänningarna som fanns då och även se hur det samhället vi lever i nu kan speglas i hur folket levde redan då. Jag är även en fantast av magiska sagor med hemliga världar, älvor och troll. Allt som jag tyckte va magiskt när jag va liten. Och allt det sitter fortfarande kvar i mig, jag blir lika glad varje gång jag ser Barnen i bullerbyn till exempel, eller Narnia som jag fastnade för redan när serien kom ut för många många år sedan. Men nu handlar detta inlägg om filmen Finding Neverland!!

Filmen har allt det jag älskar verkligen, den är så mysig och magisk och jag bara njöt genom hela filmen! Den utspelar sig i början av 1900talet där J.M Barrie (Johnny Depp) precis misslyckats med ytterligare en teateruppsättning. Han är trött på att skriva om samma gamla historier och är i sinnet en person med väldigt mycket fantasi som många anser barnsligt, särskilt teaterdirektören (Dustin Hoffman). I hopp om att hitta den perfekta storyn till sin nästa uppsättning går han som vanligt till sin favoritplats i parken där han stöter på en mamma (Kate Winslet) och hennes fyra pojkar. Mr Barrie blir genast gripen av pojkarna och börjar spendera enormt mycket tid med dem under en sommar. Hela filmen handlar om Mr Barries väg till den perfekta pjäsen och hur han skriver Peter Pan, där familjen är hans stora inspirationskälla. Både skratt och tårar väntar i denna gripande och magiska film med ett lyckligt fast sorgligt slut! Jag fullkomligt älskar den. Den är verkligen magisk och man ser hur lätt man som vuxen kan leva sig in i en magisk historia och se saker som man bara trodde fanns i drömmarna!