Jag blir lite smått irriterad på äldre människor ibland. Till höger och vänster får man hela tiden höra att vi ungdomar inte har någon respekt för äldre och att vi alltid beter oss så illa mot de äldre. Jag blir grymt förbannd när jag hör detta. Det finns mycket ungdomar idag som har tråkig attityd, inte bara mot äldre, utan mot alla i sin omgivning och det är då lätt att dra alla ungdomar över en kant. Jag är dock en sådan person som har största respekt för äldre eftersom de är den sista länken jag har till "förr-i-tiden" som jag alltid varit så fascinerad av. De har livserfarenheterna, historierna om förr som är så intressanta och de är så novisa med allt nytt tekniskt och det tycker jag är så himla sött. Jag ger alltid upp min plats på buss och spårvagn om det kommer på någon äldre, jag låter de gå före i kön på Ica och hjälper dem nerför trappor om de behöver. Därför blir jag arg och ledsen när jag får höra att jag inte har respekt för äldre. Idag gick jag på stan med pernilla och noel. Vi gick och småpratade och mitt i vägen kom en lyktstolpe som vi va tvugna att gå på var sin sida om. Vad jag först inte ser är att till vänster om mig kommer det en äldre man gående och när jag svänger för att gå runt stolpen är jag nära att krocka med honom, men jag stannar och släpper förbi honom. är inte ens i närheten av att nudda honom. Han stirrar mig rätt i ögonon och väser; varfan ska du nånstans egentligen? jag blir så paff att jag mest bara glor tillbaka, surnar till efter en stund och spänner ögonen i honom och skakar på huvudet och går min väg.

Att säga att ungdomar inte har någon respekt för äldre stämmer inte, det är de äldre som inte har någon respekt för oss. De äldre tror att vi är kaxiga och elaka bara för att vi råkar vara födda i vår generation. Det gör mig irriterad.